Farsta. Kunden ville göra om hela fasaden. Det krävde bygglov, och när det gick igenom kunde vi öppna upp på riktigt i stället för att byta fönster i befintliga hål.
Tre stora fasta partier och en utåtgående fönsterdörr, 1080 × 2080.
De gamla öppningarna räckte inte till. Väggen fick kapas ned och vi la in avväxlingar för att bära över de nya, bredare partierna. Det är det arbetet som aldrig syns på en färdig bild, och som avgör om resten över huvud taget går att göra. Ska ett hus öppnas upp behöver någon räkna på vad väggen bär först.
Resultatet är att trädgården blev en del av rummet. Där det förut satt fönster i en vägg dominerar nu glaset, och naturen utanför är något man sitter i stället för något man tittar på.
Dörren har härdat glas in och ut: glas som går ned mot golv ska tåla att någon går in i det. Att kombinera stora fasta partier med en enda öppningsbar dörr är också det energimässigt smartaste: fasta fönster är tätare och har lägre U-värde, så man betalar bara för öppningsbarhet där man faktiskt ska gå ut.
